Inte igen…
Jag har sagt det innan och säger det igen. Jag HATAR långdistansförhållanden. Nu bråkar jag och pojken igen och allt e för att han missuppfattade mig, igen. Han skriver nåt som sårar mig, ja svarar med att skriva hur jag känner, och då missuppfattar han det och blir sur och jag blir ännu mer sårad. Det vore så mycket enklare om man kunde se honom och prata direkt till honom. För när det blir så här så slutar jag svara på hans sms, och han skriver inget för att fråga vad som blev fel. Vilket i sin tur gör mig ännu mer sårad. Det funkar ju så bra när jag mår bra och är hos honom. Men är det åt det motsatta hållet, att ja mår dåligt och är långt ifrån honom så blir allt bara fel. Jag önskar att det bara va lite lättare ibland. För som jag mår nu… Då vill jag bara hänga mig på nyårsafton… Men det kommer jag såklart inte göra. Jag har för många projekt igång, och en poijkvän jag älskar trots allt som blir
